tisdag 30 april 2013

Sikten

Bilder från ett besök på Kungliga Göta Flygflottilj F9, eller som det heter idag, Aeroseum.

måndag 29 april 2013

Davy Crockettmössan


Jag har ett svagt minne av denna mössa, men jag hade ingen och jag vet ingen av mina kompisar som heller hade någon. Prärieserierna  i ett litet avlångt format var det däremot många som läste när jag var ung.

söndag 28 april 2013

Saab och Volvo

Vår babyblå Volvo 244L med B20-motor och Görans något bedagade Saab 95 i det som en gång varit färgen Veronagrön. Bilden är från 1989.




Mölndal Övre och Nedre


Mölndal har haft två järnvägsstationer med persontrafik. Mölndal Övre vid Boråsbanan och Mölndal Nedre vid Västkustbanan.

Mölndal Övre.
1964 var det liv och rörelse vid Mölndal Övre med tågmöten och växling av vagnar. På bilden syns en lokomotor Z65 med tankvagnar på kroken. Stationen var bemannad med tågklarerare och i det lilla huset där VW:n står parkerad, fanns ställverket. Fabriken med silotornen som syns i bakgrunden är kemiföretaget SOAB, Sveriges Oljeslagnings AB, som bl.a. tillverkade bindemedel för färgproduktion.
Foto: Björn Malmer

Året är 1968 och här är det tågmöte med två X7 motorvagnar. 
Foto: Björn Malmer

Från Mölndal Övre gick också ett industrispår till Stensjön och Mustads Margarinfabrik.
Foto: Björn Malmer

Margarinfabriken låg nära Stensjön för att man behövde is sommartid. På vintern sågade man ut isblock som förvarades i en stor islada som låg nära sjön. Norskägda Mustad hade också margarinfabriker i andra länder som Finland, Tyskland och Frankrike.
Mustads margarinfabrik 1961


Ett tåg från Borås på väg till Göteborg en vinterdag 1980. Tåget dras av ett F-lok.
Foto: S Johansson


Också denna bild med ett F-lok är från 1980.
Foto: Rune Feldt

Mölndal Övre, årtal okänt.




1983 fanns stationshuset fortfarande kvar. Den gamla ställverksbyggnaden var dock riven och ersatt av ett nytt ställverkshus i betong. Någon tågklarerare fanns inte längre eftersom stationen nu fjärrstyrdes från Göteborg. I mitten på 80-talet hade vi en växlingstur där vi utgick från Sävenäs rangerbangård med vagnar till Mölndal Nedre. Sedan lämnade och hämtade vi vagnar hos SOAB, Papyrus och ibland också hos Wezäta. Loktypen vi använde var T44.
Foto: S Johansson

En bild på den gamla bron som gick över stationsområdet.
Bild: Mölndals Hembygdsförening

Det sista tåget som stannade vid Mölndals Övre den 26 maj 1989 var en motorvagn X9. Numer är det bara en mötesstation på den enkelspåriga banan mellan Göteborg och Borås.
Foto: Bengt Talbrant

2006 lades SOAB ner och fabriken revs några år senare.




Så här såg det ut vid Mölndal Övre i mars 2013.


Det enda som finns kvar idag är gångbron och det graffitimålade ställverkshuset. Här ska nu istället byggas ca 300 nya bostadsrätter. Dock krävs först ett omfattande saneringsarbete av marken. Det var mycket skit SOAB lämnade efter sig...




Mölndal Nedre
Stationshuset som det såg ut 1971.
Foto: Bengt Hultin

En bild från 1973.
Bild: Lars Lundberg

E6 i Mölndal i slutet på 60-talet med järnvägsstationen i bakgrunden.




Det gamla stationshuset vid Mölndal Nedre revs för många år sedan. Idag är Mölndals station ett resecentrum med pendeltåg, regionaltåg och bussar.
Bild: Google

fredag 26 april 2013

Från 50 till 1500

Suget efter en motorcykel har varit stort en längre tid och nu har Perra bytt upp sig från 50 cc till 1500. 
Det blev en Suzuki VL 1500. Lite mer vrid i den nya maskinen...




Lambrettas trivsellinje

1959

Vespa började tillverkas 1946 av det italienska företaget Piaggio och året efter, 1947, presenterade Innocenti konkurrenten Lambretta. Den stora skillnaden mellan de två var att Lambrettan byggts kring en ram, ungefär som traditionella motorcyklar, medan Vespan hade en formpressad, självbärande kaross. Viktfördelning och köregenskaper var till Lambrettans fördel eftersom den hade motorn centralt placerad, medan Vespan hade motorn monterad på ena sidan. 
Den första modellen kallades Modell A.
1947


Generalagent i Sverige var i början Bil & Truck i Göteborg.
1956



1961


1971 upphörde tillverkningen och verktyg och rättigheter såldes till Indien där produktionen fortsatte fram till början på 90-talet.


torsdag 25 april 2013

Cykeltillbehör

Från Hobbex i Borås kunde man köpa många intressanta prylar. 1966 utannonserades dessa fräcka tillbehör till ynglingarnas cyklar. Ville man vara kung i grabbgänget var det bara att beställa!



onsdag 24 april 2013

Volvo 144

Kompisens pimpade 144 på Öland 1980. Längst till vänster skymtar min Saab 95 -77 i färgen "Antilopbrun", en av de ruggigare färgerna Saab har haft. "Bajsbrun" var en annan benämning på denna färg... 

tisdag 23 april 2013

Fantastiskt 1967

Tänk att kunna använda datamaskiner vid konstruktion av bilar...
Ur Teknik för Alla 1967.

måndag 22 april 2013

Traktor-mys

Visst är de söta ihop de gamla pensionärerna! Kanske pratar de minnen från förr när de var kungar på åkrarna.

söndag 21 april 2013

Marathon med fjädring

1938 kunde man välja på dessa läckra färger, förutsatt att man valde en Marathoncykel.



Marathon från 1940 med en intressant fjädringskonstruktion i framgaffeln!  





lördag 20 april 2013

Biljetter på Bx

Järnvägen var precis som militären, Postverket och Televerket en djungel av allehanda förkortningar. Bx står för biljettexpedition. 

1971 var det fortfarande så här vackert och fridfullt vid Bx på Borås Central. 
Foto: Bengt Hultin



Här är biljettluckorna inne på Göteborg Central för destinationer utmed Bohusbanan och Västra Stambanan. Året är 1937. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Går vi och tittar på insidan, så står biljettmaskinerna från tyska AEG på rad. Dessa installerades kring 1936. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum



Biljetterna var små förtryckta och numrerade kartongbitar (57 X 30,5 mm) som kallades Edmondsonska biljetter efter uppfinnaren Thomas Edmondson. Systemet introducerades i England 1842 och kom att överleva i närmare 150 år. SJ sålde den sista Edmondson-biljetten så sent som 1985 och British Rail 1990. Systemets fördelar på den tiden var snabbhet vid försäljningen samt rationell redovisning.

Som kuriosa kan nämnas att edmondsonska biljetter faktiskt trycks i Sverige än idag. Den sista biljettryckpressen med paginering (numrering med löpande nummer) räddades och används idag för att förse sveriges museijärnvägar med tidstypiska biljetter. 



1937 gör vi också ett besök på Kungliga Järnvägsstyrelsens biljett- och blankettryckeri i Tomteboda.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


De stationer som inte hade biljettmaskiner hade istället stora biljettskåp med förtryckta biljetter. Bilden från Örebro 1940.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum



Den första svenskbyggda biljettmaskinen, konstruerad av G. Ahlstrand och Å. Lagerkvist, sattes upp på Enköpings station 1945. Bilden från 1957.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Biljettmaskin i Ånge.




1940 såg det ut så här vid biljettluckorna på Stockholm Central.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Här användes först den äldre typen av biljettmaskin
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

... men på nästa bild som är från 1962 är det nya fina maskiner, också de från AEG. Nu fanns också ett rörpostsystem installerat. Skulle inte det önskade resmålet finnas i maskinen, skickades en beställning för manuell utskrift. Biljetten kom då en stund senare med rörposten.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Här säljs en biljett i Karlshamn 1957. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Vid betalning lades pengar och biljetter i en skål som sedan kunde snurras
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum



1970 kom det första datoriserade biljettsystemet kallat SNAP, där bokstäverna stod för Sveriges och Norges Automatiska Platsbokningssystem. Det blev dock bara SJ som införde systemet eftersom Norge hoppade av.
Foto: Rolf Johansson


Foto: Rolf Johansson

SNAP1 på Bx i Enköping 1981.
Bild: stinsx

1981 var det dags för nästa generation, SNAP2, med bildskärm.




Idag köper man sina tågbiljetter i SJ Resebutik om man nu inte, som de flesta gör, köper på nätet eller i automater. Så här ser resebutiken ut på Stockholm Central




...och interiören i Göteborgs resebutik. Nu arbetas det vid stora bildskärmar och biljettluckorna är sedan många år borta. Pappersbiljetter finns ju fortfarande kvar, men många har nu sin biljett som sms i mobilen.





Lite mer spartanskt var det på Bx i Varberg 1920
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

...och i Kinnahult 1935. Som på många andra mindre stationer kombinerades här biljettförsäljning, godshantering och postkontor. Här fanns också ortens postboxar.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum